Det gör mig galen!

Jag kommer bli tokig om det ska fortsätta såhär.
Jag vet inte hur mycket till jag pallar.
Men jag vet så väl innerst inne att jag bara gör saken värre
om jag tar upp det i en diskussion.
Ibland bara hatar jag mig själv för att jag bryr mig för mycket,
alldeles för mycket om vissa.
Jag bara önskar att jag var en sån människa
som bara kan stänga av allting och inte bry sig.
Jag kan bara inte låta bli, människor som har fastnat hos mig,
 jag kan inte låta bli att bry mig.
Det är sån jag är,
och hur mycket jag än kanske vill ändra på det ibland så kan jag inget göra,
för att hur mycket jag än försöker så sitter jag ändå där i slutändan och mår dåligt.



Men vad gör man när man varken vet ut eller in?!
När man inte känner igen sig själv?!
När man inte har någon som helst makt över någonting?!
När det som en gång fick dig må toppen,
får dig att må skit?!
Ignorerar man eller frågar?!
Jag förstår ingenting längre
Psykfall




Jag känner inte ens den här delen av mig själv.
jag vet inte ens om den finns där
det kan lika bra vara en inbillning
fast jag i nästa tanke vet att jag måste lite på mina känslor.
Men när inte ens jag själv vill erkänna mina känslor fullt ut för mig själv
hur ska jag då förmå mig själv att erkänna det för någon annan...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback