Tanke

Om du gav mig en enda chans, skulle jag kunna ge dig hela min värld.


Jag närmade mig dig så sakta att du inte kände den varma bris som medföljde.
jag smög så tyst att du inte kunde höra ett endaste litet ljud.
jag var så öppen att man såg rakt igenom mig, jag smälte in,
in i din vardag. utan att veta vad som hade skett, hade jag filtrerat mig in i dig,
väckte ett minne skapat en bild du ej kan se. Du minns det men du vet ej vad.
du kände något gro inom dig, men du kände inte vad.
när du slog upp ögonen var jag inte kvar för att bli sedd.
du försöker minnas, du ser dig omkring, men ingen är där.

Jag var så tyst, så osynlig. Trots det minns du mig, har en dold bild.
varje liten del av din kropp, varje liten millimeter. Du är berörd.utan att se, utan att veta känner du något som inte finns.I en ekande förnekelse.du håller mig gömd. Jag går att frukta, jag kan gå min väg.
men se det du inte brukar och du vet att du kan lita på mig.
Lita på en känsla, lita på en blick en rörelse. 
Lita på mig och jag stannar för evigt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback