Beetsy

Jag har inte så mycket att säga längre känns det som!

En hel dag på ca 6 timmar och inte ett ord, det e STÖRT -  och jag blir så jävla irriterad över ingenting! men kan jag hjälpa att jag bryr mig för mycket eller? jag är en sådan person och jag tänker inte ändra på mig, inte inom det närmaste dygnet iaf!!!



och jag ska tala om en sak - ni killar SUGER
jag ska tala om en till sak - ni tjejer är INTE SÅ JÄVLA heta ni heller
och jag ska tala om en till sak - men ni killar e lite värre för jag e tjej och då blir det lätt på det viset!


KUL pank den här månaden med!, jag tror jag ska sätta mig utanför sollentuna centrum och sjunga en trudelutt, undrar hur mycket man kan få ihop egentligen? typ 5 spänn med min såkallade "sångröst"?! Vem vet egentligen? - inte en jävla aning, det enda jag vet är att jag ska gå upp på övervåningen och äta upp den jävla ostbågspåsen som ligger där uppe och typ ropar mitt namn nu när DOM har left the building och det mest patetiska med det är att klockan bara är 09:51 på en fredag morgon - PINSAMT!

Woooohhw, där föll bomben äntligen ner!

Förlåt, men jag är äckligt glad för din skull att jag inte vet vart jag ska ta vägen riktigt.
Och jag älskar när du inte vet vart DU ska ta vägen och är förvirrad för då får jag övertaget och får bestämma lite...hehe jag kan dig och dina känslor mer än du anar, och kan du förstå nu att jag faktiskt har rätt ibland? vad är det jag har sagt hela tiden? att jag haft känslan, lite rätt har jag då alltid även fast du kanske inte vill erkänna det riktigt..!

Kan det bara få gå bra nu? jag skulle bli så glad, skulle få tillbaka allt det som varit borta under en mycket lång tid! och hon har fått tillbaka sitt leende:D jag älskar när hon ler.

Aaaaah så sjukt glad idag, har varit en helt jävla underbar dag asså! har verkligen skrattat så jäkla mycket att det e sjukt asså..:D iiihh roligt roligt!!

Jag älskar dig så massa massa mycket, du är värd det här, sjukt mycket, jag älskar när du r såhär glad, och alldeles förvirrad och inte vet vad du ska säga göra eller se på, sådär överdrivet nervös som bara du kan vara... du kan det här, lyssna bara på dig själv så kommer allt gå bra, allt kommer fixa sig tillslut!

Vad är det med killar och 14 - 15 åringar, jag förstår verkligen inte, vad är det som är så jävla intressant med en 14 - 15 åring när man själv är mellan 18 och 20, den som förstår kan väl förklara för jag vill verkligen veta!? för nu har jag funderat på det här sen jag typ själv va 14 och det e ju ett tag sen nu.?
Det liksom inte riktigt smälter in som annat, haru en åsikt,? tell me :)


Är jag nån jävla magnet på idioter? jag förstår verkligen inte, antingen vänskap eller puckon, don't get it, det är sjukt egentligen, helt stört.
Och varför finns det alltid någon annan där hela tiden`? vart man än går så finns det liksom alltid någon annan?..dom märks inte från start på en gång, men så småning om dyker dom alltid upp..

Jag har kommit fram till en sak, Jag är helt enkelt rädd  för mig själv och mina egna känslor, det finns ingen annan förklaring, och det finns bara en enda jävla människa på den här jorden som förstår sig på mina känslor, och honom pratar jag knappt med längre, (tack för förra lördagen föresten, den var sagolik) vad är det som gör att man glider isär egentligen?

Vad har hänt med oss över huvudtaget, hon mår piss, hon som alltid gett mig styrka. och alltid en solstråle, ingen har överhuvdtaget kunnat bryta ned henne någonsin, inte ens när vi va på gräsmattan, men nu har en enda jävla person fått henne till att må skit, till att vara precis sådär som hon alltid försökte få mig att aldrig bli, eller hamna i, och nu sitter vi där båda två, hon med en idiot som sårar henne, med typ underbart leende och sådär mysigt blyg på nått sätt, och jag här, med tanke på det som hände då, känns som igår, och det va så förbjudet redan från start, men se nu vem som sitter och mår piss varje gång du kommer in,och för varje gång jag är påväg dit varje jävla vecka så påminns jag, vet nån jävel hur man raderar bort minnen? för jag vill inte må såhär längre....

Jag vill verkligen ingenting annat än att åka dit!
jag mådde skit imorse, vakna med ont i magen och i huvet, men med tanke på att det blev alldeles för mycket alkohol igår s å va inte det så konstigt, men en sjukt kul kväll va det iaf!
men jag vill ändå verkligen dit ikväll, jag mådde ju piss i morse och  nu har jag verkligen dragit upp mig själv och piggnat till och verkligen blivit taggad, och så kommer slaget i ansiktet, jädrans skit också, inte en jäkel kan offra sig att följa med, bara för att få ha kul ikväll..:( besviken och ledsen och uttråkad, det är orden det!

DM-semifinal: Väsby ibks damjuniorer vann över Ristomta med 6-2 torsdagen den 8/12 -05

GAAAAAAAAAAHH jag älskar verkligen det här..ni är tamejfaan det bästa som finns.! Guld värda!


Synd bara att du inte kan fatta hur mycket jag verkligen älskar det här, men du kan inte trycka ner mig så långt att jag skulle sluta älska det, jag tar den skiten, jag gör det, bara jag får chansen att visa!

och du då? kunde du ens ha sagt hej, fett besviken, jag ska visa dig vad du går misste om. vad är det för fel på dom egentligen? samma grej varje gång, att dom aldrig lär sig asså!

nej fyfaan nu blir det ut på krogen fredag och lördag! jag ska faan supa skallen i bitar!
So long suckers, I hate you!

Och kajsa är bäst, hon fyller 18 idag :D

Pinnen & bollen & Människor

Och jag vill också vara med och mosa tomtar, inte få sitta på andra sidan och skrika eller så, jag vill också visa, jag vill också visa att jag kan... jag vill också få chansen att kanske kanske kanske spela i en golfboll, många säger att vi inte ens har någonting att göra där uppe, men varför har vi då klarat oss så någerlunda okej som vi gjort..och när vi pratade förra veckan efteråt, så sa "hon" någonting, att hon inte förstod hur jag stod ut, hur jag orkade sitta där varenda gång och ta "den skiten" utan att säga någoting i princip varenda gång, först kändes det ganska starkt, det liksom sårade på något sätt, men sen när jag började tänka efter så klarnade det en aning, det va inte alls meningen att det skulle såra eller någonting sådant, utan att det kanske va så att det va meningen att hon menade att jag va stark? hur jag orkar sitta där varje gång och bli nedtryckt utan att säga någonting. och då slog det mig, det är sant, jag säger faan aldrig någonting om det, jag bara accepterar det lilla jag får bara för att jag älskar det vi gör, att vi gör det tillsammans, visst det sårar och jag kan bli skit arg eller ledsen eller vad som helst, men jag kanske inte är bäst, och jag vill inte vara bäst heller, och om jag inte klarar av den standarden som behövs, varför blev jag då erbjuden det om jag inte klarar av det?, nånting måste det ju funnits eftersom att jag fick chansen, jag måste bara förstå hur dom tänker och visa framfötterna...

Ni kan inte ens tänka er känslan hur det kändes att få höra det där, hur det smärtade, hur det högg sig rakt in i hjärtat. dom jag verkligen verkligen litade på, dom som jag trodde aldrig skulle svika mig, just i den minuten, sög verkligen allt. Men som ni sa, ni litar på mig, då litar jag på er också, på det ni sa...Allting bara startade om på nytt igen, precis när jag klarat mig igenom det, så var det som att bandet spolades tillbaka igen utan förvarning...