usch å blä
För allt i världen skulle jag bara vija lägga bort min känslighet,feghet, och rädsla och bara se vad som skulle hända, skulle det bli någon förändring eller inte, skulle jag fatta annorlunda beslut emot vad jag gör idag?...ingen ide å grubbla kommer ändå aldrig hända!!
Ååhhh jag e så äckligt glad för din skull, inte för glad för man ska inte bli för glad för då kan det gå åt pipsvängen, men lite glad e jag, bara för att jag älskar att höra din röst i det där tonläget när det har hänt någonting som du bara gått och väntat på eller om någon sagt någonting, det är det absolut bästa jag vet, eller när du kan springa igenom hela korridoren mellan receptionen och cafeterian och bara kasta dig över en och ge en värsta baota kramen precis som om allting annat runt omkring inte finns i närheten just i det tillfället, och när du kommer med det där leendet på läpparna som ingen annan har förutom du....
Också är man sjuk också, det verkligen suger stenhårt, jag kan inte andas, jag har ingen röst kvar, har fett ont i lungorna och hostar som en, ja jag vet inte vad, och ont i huvet har jag också, och feber fram och tillbaka, usch jag hatar å va sjuk, det e så äckligt tråkigt å va helt ensam!
Inga pengar på mobilen fortfarande, får vänta tills studiebidraget kommit, och det suger! hatar att inte ha några pengar,måste faan skaffa mig ett jobb asså, men faan jag pallar inte, hinner inte ens med mig själv, hur faan ska jag hinna med ett jobb också?... och sen har jag inga cigg kvar heller(..nu vet du att jag röker också,förlåt..)...och imorgon är det argumenterande tal i svenska b och inlämningsuppgift på sceniska gestaltningen och sen e det vevax video awards i skolan, och jag känner mig så jävla äckligt stressad så att jag inte vet vart jag ska ta vägen, sen har jag bara Psykologi provet kvar på fredag och sen ska min Who am I film vara klar och lämnas in för att kunna tittas på på lektionen, och det är torsdag redan och klockan är 00:25, jag kan inte mitt tal, har inte gjort scenläxan, kan inte mitt prov, men däremot e min who am i nästan helt klar.... hoppas jag!
Och du får bara vänta och vänta känns det som hela tiden, men det är ingenting som är med mening, men jag måste verkligen fixa det här nu, jag får inte en till chans i skolan, måste försöka få tillbaka samma lust med innebandyn som förut, måste försöka fixa projekt arbetet, måste fixa ett jobb, måste få mamma att förstå allting, så hon slipper oroa sig hela tiden, måste försöka fixa allt med vännerna, och sen måste jag på något sätt, sätta mig ner och tänka över allting, för jag tror att jag nångång måste förstå att du kanske, kanske på nått litet sätt kan vara jävligt bra för mig....För det är någonting som håller mig kvar, som gör att jag inte släpper taget helt och hållet... men det får ta den tid det tar.....och det är beundransvärt att du förstår...
Ååhhh jag e så äckligt glad för din skull, inte för glad för man ska inte bli för glad för då kan det gå åt pipsvängen, men lite glad e jag, bara för att jag älskar att höra din röst i det där tonläget när det har hänt någonting som du bara gått och väntat på eller om någon sagt någonting, det är det absolut bästa jag vet, eller när du kan springa igenom hela korridoren mellan receptionen och cafeterian och bara kasta dig över en och ge en värsta baota kramen precis som om allting annat runt omkring inte finns i närheten just i det tillfället, och när du kommer med det där leendet på läpparna som ingen annan har förutom du....
Också är man sjuk också, det verkligen suger stenhårt, jag kan inte andas, jag har ingen röst kvar, har fett ont i lungorna och hostar som en, ja jag vet inte vad, och ont i huvet har jag också, och feber fram och tillbaka, usch jag hatar å va sjuk, det e så äckligt tråkigt å va helt ensam!
Inga pengar på mobilen fortfarande, får vänta tills studiebidraget kommit, och det suger! hatar att inte ha några pengar,måste faan skaffa mig ett jobb asså, men faan jag pallar inte, hinner inte ens med mig själv, hur faan ska jag hinna med ett jobb också?... och sen har jag inga cigg kvar heller(..nu vet du att jag röker också,förlåt..)...och imorgon är det argumenterande tal i svenska b och inlämningsuppgift på sceniska gestaltningen och sen e det vevax video awards i skolan, och jag känner mig så jävla äckligt stressad så att jag inte vet vart jag ska ta vägen, sen har jag bara Psykologi provet kvar på fredag och sen ska min Who am I film vara klar och lämnas in för att kunna tittas på på lektionen, och det är torsdag redan och klockan är 00:25, jag kan inte mitt tal, har inte gjort scenläxan, kan inte mitt prov, men däremot e min who am i nästan helt klar.... hoppas jag!
Och du får bara vänta och vänta känns det som hela tiden, men det är ingenting som är med mening, men jag måste verkligen fixa det här nu, jag får inte en till chans i skolan, måste försöka få tillbaka samma lust med innebandyn som förut, måste försöka fixa projekt arbetet, måste fixa ett jobb, måste få mamma att förstå allting, så hon slipper oroa sig hela tiden, måste försöka fixa allt med vännerna, och sen måste jag på något sätt, sätta mig ner och tänka över allting, för jag tror att jag nångång måste förstå att du kanske, kanske på nått litet sätt kan vara jävligt bra för mig....För det är någonting som håller mig kvar, som gör att jag inte släpper taget helt och hållet... men det får ta den tid det tar.....och det är beundransvärt att du förstår...
Kommentarer
Trackback