Tokig..
It makes me crazy, att bara ha tanken på att jag inte kan göra ett skit å saken.
Utan jag går här och försöker låtsas som om ingenting.
När jag innerst inne håller på att bli tokig.
Tokig av tanken på att jag inte ska säga någonting,
Tokig av tanken på att jag bara gör saken värre,
Tokig av tanken på att jag inte kan göra någonting,
Inte någonting alls som gör att det blir som förut...
Vännen,
du slog upp ögonen på mig,
men lämnade mig sen stående själv,
alldeles ovetande om allt runt omkring mig
I need our friendship back.
Utan jag går här och försöker låtsas som om ingenting.
När jag innerst inne håller på att bli tokig.
Tokig av tanken på att jag inte ska säga någonting,
Tokig av tanken på att jag bara gör saken värre,
Tokig av tanken på att jag inte kan göra någonting,
Inte någonting alls som gör att det blir som förut...
Vännen,
du slog upp ögonen på mig,
men lämnade mig sen stående själv,
alldeles ovetande om allt runt omkring mig
I need our friendship back.
think about it
Jag är inte alltid ärlig, och jag ljuger ibland.
Jag gör inte alltid det rätta, och ibland faller även jag.
Jag finns kanske inte alltid där,Men jag försöker med allt jag har.
Jag kanske inte alltid hållt mina löften, men jag försöker faktiskt.
Jag brukar inte snacka bakom ryggen på folk, men med vissa är det svårt att låta bli.
Jag är inte alltid en ängel, men det är inte du heller.
Jag förlåter ofta, men jag glömmer aldrig.
Jag kanske inte har varit den bästa under det senaste året heller,
Men jag kan iaf erkänna det,
Kan du!?
Friendship
Winter just isn't my season
För när det känns som om att allting man samlat på sig på vägen glider ur ens händer, och man står där och inte kan göra någonting åt saken, vad gör man då..
Jag vill inte behöva bry mig, jag vill kunna koppla bort allting helt utan problem, vill kunna bara strunta i allting utan att känna den där gnagande känslan, men för varje gång jag försöker att inte bry mig är det som om någonting sätter sig på tvären och allting blir bara fel.
Vart någonstans på vägen blev det fel?!
För när det känns som om att allting man samlat på sig på vägen glider ur ens händer, och man står där och inte kan göra någonting åt saken, vad gör man då..
Jag vill inte behöva bry mig, jag vill kunna koppla bort allting helt utan problem, vill kunna bara strunta i allting utan att känna den där gnagande känslan, men för varje gång jag försöker att inte bry mig är det som om någonting sätter sig på tvären och allting blir bara fel.
Vart någonstans på vägen blev det fel?!
fucked up
Jag vet så väl innerst inne att jag inte ska bry mig.
Men jag kan bara inte låta bli. Du är inte densamma överhuvudtaget. Och jag vet att nånting måste ha hänt, det kan inte bara skiffta såfort utan att någonting hänt.Och ja jag är hur jävla jobbig som helst, jag får vara det, men såhär är jag och jag kan inte låta bli att bry mig om mina vänner.
Jag har gjort allt för att du ska kunna säga det själv, att någonting är fel. Du sa själv att vi skulle prata om saker om det va så. Och även fall det inte är så, så vill jag veta, veta varför du är förändrad, för jag vill ha mina vänner som dom är och inte som nån annan.
Men jag kan bara inte låta bli. Du är inte densamma överhuvudtaget. Och jag vet att nånting måste ha hänt, det kan inte bara skiffta såfort utan att någonting hänt.Och ja jag är hur jävla jobbig som helst, jag får vara det, men såhär är jag och jag kan inte låta bli att bry mig om mina vänner.
Jag har gjort allt för att du ska kunna säga det själv, att någonting är fel. Du sa själv att vi skulle prata om saker om det va så. Och även fall det inte är så, så vill jag veta, veta varför du är förändrad, för jag vill ha mina vänner som dom är och inte som nån annan.
För du gör mig orolig
Take my hand and I will lift you up...
Jag är en sån där människa som gör allt för att inte behöva ta tag i mina egna problem.
För så länge jag har någon annan att tänka på eller försöka hjälpa behöver jag inte se mig själv, men när jag inte kan hjälpa någon, så mår jag själv dåligt för det. Bara för att jag vet att jag inom en snar framtid kommer att bli tvingad till att börja tänka, till att ta tag i mina egna tankar och börja analysera minsta lilla tanke in i minsta detalj all over again.
och jag hatar det, för när jag väl har börjat så slutar jag aldrig, och då sitter jag fast alldeles för länge och börjar må dåligt över att jag bara tar hand om mina egna problem och inte finns där för mina vänner när dom behöver mig.
Men hur faan är det meningen att man ska göra egentligen!?
Ska jag bry mig?
Eller ska jag skita i det?
Ska jag tänka bara på mig själv?
Eller ska jag tänka på andra?
För att , för varje gång jag kommer fram till ett svar så får jag alltid ett nytt av någon annan och jag är trött på det här.
Just nu känns det verkligen som om att jag faktiskt skiter fullständigt i hur jag mår, så länge mina hjärtan mår bra. Jag kan inte hjälpa det, men jag går inte före mina egna vänner, thats it. Jag är alldeles för rädd för att mina vänner ska må dåligt, för då känner jag mig bara hjälplös, och i slutändan är det ändå jag som sitter där och mår dåligt över att jag inte kanske försökte till 100 % att göra allt jag kunde för att hjälpa till.
Men jag kan sitta där och må dåligt med nöje, så länge dom som betyder mår bra, då klarar jag mig alltid på något sätt tillslut.
För så länge jag har någon annan att tänka på eller försöka hjälpa behöver jag inte se mig själv, men när jag inte kan hjälpa någon, så mår jag själv dåligt för det. Bara för att jag vet att jag inom en snar framtid kommer att bli tvingad till att börja tänka, till att ta tag i mina egna tankar och börja analysera minsta lilla tanke in i minsta detalj all over again.
och jag hatar det, för när jag väl har börjat så slutar jag aldrig, och då sitter jag fast alldeles för länge och börjar må dåligt över att jag bara tar hand om mina egna problem och inte finns där för mina vänner när dom behöver mig.
Men hur faan är det meningen att man ska göra egentligen!?
Ska jag bry mig?
Eller ska jag skita i det?
Ska jag tänka bara på mig själv?
Eller ska jag tänka på andra?
För att , för varje gång jag kommer fram till ett svar så får jag alltid ett nytt av någon annan och jag är trött på det här.
Just nu känns det verkligen som om att jag faktiskt skiter fullständigt i hur jag mår, så länge mina hjärtan mår bra. Jag kan inte hjälpa det, men jag går inte före mina egna vänner, thats it. Jag är alldeles för rädd för att mina vänner ska må dåligt, för då känner jag mig bara hjälplös, och i slutändan är det ändå jag som sitter där och mår dåligt över att jag inte kanske försökte till 100 % att göra allt jag kunde för att hjälpa till.
Men jag kan sitta där och må dåligt med nöje, så länge dom som betyder mår bra, då klarar jag mig alltid på något sätt tillslut.
Long before gone
Minns du själen i ensamhet
Jag vänder orden ut och in
Finner rösten som brister i en förklaring
Hur mitt hjärta var tomt och tyst
Men nu lever jag på nytt
...Det känns som hela himlen just har öppnat sig...
Jag vänder orden ut och in
Finner rösten som brister i en förklaring
Hur mitt hjärta var tomt och tyst
Men nu lever jag på nytt
...Det känns som hela himlen just har öppnat sig...
mhm, but you still got me
Man försöker att hålla tillbaka för att man är rädd för att få en viss reaktion och sen när man väl bestämmer sig för att försöka så får man precis den reaktionen man var rädd att få.
Och jag ska aldrig mer göra om det.
Ikväll blir det nog lite reunion med mina boys.
Nacka, Fest! och jag vill bara supa skallen i bitar så gott det går.
Och jag ska aldrig mer göra om det.
Ikväll blir det nog lite reunion med mina boys.
Nacka, Fest! och jag vill bara supa skallen i bitar så gott det går.
mt
Jag vill bara vara,
varför kan man aldrig bara få vara för?
Det här är värdelöst!
Men hallå vad hände egentligen, jag är ju glad igen, är mitt gamla jag för en gångs skull.
men ändå är det någonting som sitter fast på tråden och inte vill ramla av.
Släpp taget... NU!
varför kan man aldrig bara få vara för?
Det här är värdelöst!
Men hallå vad hände egentligen, jag är ju glad igen, är mitt gamla jag för en gångs skull.
men ändå är det någonting som sitter fast på tråden och inte vill ramla av.
Släpp taget... NU!
Vad är det rätta?!
Jag vet inte riktigt vad som har hänt. Känns som om att jag inte känner mig själv längre. vet inte vart jag har mig själv eller mina tankar överhuvudtaget. Allting känns bara helt fel egentligen.
Jag trodde aldrig att jag skulle känna såhär, och jag kan störa mig något så grymt på att jag gör det..
Varför kan man inte vara glad för det man har?! varför ska man alltid försöka utmana sig själv och typ se hur mycket bättre det egentligen kan bli, när man redan vet att man i slutändan sen bara önskar att man aldrig tänkt som man gjorde då!?
Jag trodde aldrig att jag skulle känna såhär, och jag kan störa mig något så grymt på att jag gör det..
Varför kan man inte vara glad för det man har?! varför ska man alltid försöka utmana sig själv och typ se hur mycket bättre det egentligen kan bli, när man redan vet att man i slutändan sen bara önskar att man aldrig tänkt som man gjorde då!?
I think that i'm falling for you
and im sorry, if I fuck this up...
Vilken sida ska man egentligen stå på!?
Jag vaknar med tomheten bredvid mig i sängen,
Jag minns inte varför jag ligger ensam på mitt lakan
jag minns inte heller vad det är meningen att jag ska känna
mina tankar håller på att bli trasiga..
de lurar mig varje gång det inte är du som ringer
doften av dig har försvunnit bland mitt täcke och mina lakan
Jag minns inte varför jag ligger ensam på mitt lakan
jag minns inte heller vad det är meningen att jag ska känna
mina tankar håller på att bli trasiga..
de lurar mig varje gång det inte är du som ringer
men jag sparar på mina tankar,
eftersom att jag låtsas att jag förstår
att jag förstår mig på dessa tankar och känslor
eftersom att jag låtsas att jag förstår
att jag förstår mig på dessa tankar och känslor
vilke
Deppa?! Inte Deppa!?
Deppa!? Inte Deppa?!
Ibland så får jag bara känslan av att jag skulle bara vilja försvinna bort, bara dra någonstans utan att ens säga någonting till någon, utan bara dra, precis just i det ögonblicket, och sen kommer man hem när man kommer hem. Utan allt jävla tjaffs hela tiden. Ingen människa mår faan bra av att tjaffsa, så varför ens hålla på?! Alla orkar inte höra på allt tjat och gnat hur länge som helst, oavsett vad det handlar om, tillslut tar det bara stopp. och sen funkar ingenting längre. Man blir bara ännu mer motvillig om någon säger åt en att göra en massa saker. Det är som med rökning, om någon säger åt mig att sluta röka och man får höra det typ 24 timmar om dygnet jämt jämt jämt, då blir det bara motsatt verkan. Jag tänker inte sluta röka enbart för att någon annan ber/säger att jag ska sluta, jag ska sluta röka för att jag själv vill. fast vem vet, kanske dyker upp någon som kan övertala än till allt möjligt.
Nja kanske inte allt, ingen skulle kunna få mig att sluta spela innebandy om jag inte själv ville. fast just nu verkar det som om att det inte riktigt stämmer, hjärnan & hjärtat jobbar inte tillsammans med kroppen verkar det som, och det stör mig något så fruktansvärt att jag inte riktigt vet var jag ska ta vägen. Jag vill så himla gärna att allting ska fungera som det brukar. Vill kunna spela utan att behöva känna det som om att någon drar ihop hela lårmuskeln och försöker dra ut den ur kroppen på mig. Vill kunna spela med mitt nya lag.
Den dag jag längtat efter är här, jag är helt spelklar. Men på nått sätt känns den här dagen som den dåligaste på länge för jag får inte träna ikväll, eller rättelse, jag KAN INTE träna ikväll.
Om man börjar gråta för att man är så sjukt jävla frustrerad över att man inte kan träna, vad kallas det? - Patetiskt
Är det första ord som dyker upp i min hjärna.
Och allting känns bara helt fel.
Det är tydligen tårarnas vecka den här veckan.
Det finns alldeles för mycket tårar.
Deppa!? Inte Deppa?!
Ibland så får jag bara känslan av att jag skulle bara vilja försvinna bort, bara dra någonstans utan att ens säga någonting till någon, utan bara dra, precis just i det ögonblicket, och sen kommer man hem när man kommer hem. Utan allt jävla tjaffs hela tiden. Ingen människa mår faan bra av att tjaffsa, så varför ens hålla på?! Alla orkar inte höra på allt tjat och gnat hur länge som helst, oavsett vad det handlar om, tillslut tar det bara stopp. och sen funkar ingenting längre. Man blir bara ännu mer motvillig om någon säger åt en att göra en massa saker. Det är som med rökning, om någon säger åt mig att sluta röka och man får höra det typ 24 timmar om dygnet jämt jämt jämt, då blir det bara motsatt verkan. Jag tänker inte sluta röka enbart för att någon annan ber/säger att jag ska sluta, jag ska sluta röka för att jag själv vill. fast vem vet, kanske dyker upp någon som kan övertala än till allt möjligt.
Nja kanske inte allt, ingen skulle kunna få mig att sluta spela innebandy om jag inte själv ville. fast just nu verkar det som om att det inte riktigt stämmer, hjärnan & hjärtat jobbar inte tillsammans med kroppen verkar det som, och det stör mig något så fruktansvärt att jag inte riktigt vet var jag ska ta vägen. Jag vill så himla gärna att allting ska fungera som det brukar. Vill kunna spela utan att behöva känna det som om att någon drar ihop hela lårmuskeln och försöker dra ut den ur kroppen på mig. Vill kunna spela med mitt nya lag.
Den dag jag längtat efter är här, jag är helt spelklar. Men på nått sätt känns den här dagen som den dåligaste på länge för jag får inte träna ikväll, eller rättelse, jag KAN INTE träna ikväll.
Om man börjar gråta för att man är så sjukt jävla frustrerad över att man inte kan träna, vad kallas det? - Patetiskt
Är det första ord som dyker upp i min hjärna.
Och allting känns bara helt fel.
Det är tydligen tårarnas vecka den här veckan.
Det finns alldeles för mycket tårar.
För det gamla kommer tillbaka
Vissa människor fastnar man bara för på två sekunder från första gången man träffar dom.
Hon är en sån person. det går inte att tycka illa om den människan asså.
Hon e sjukt söt, helt jävla underbar humor.
Trodde aldrig att någon skulle kunna få mig tillbaka till mitt gamla jag igen innan jag bytte lag.
så kom jag till vallentuna, å tjejerna, får mig att bli mitt gamla jag igen på mindre än en vecka.
Hon är en sån person. det går inte att tycka illa om den människan asså.
Hon e sjukt söt, helt jävla underbar humor.
Trodde aldrig att någon skulle kunna få mig tillbaka till mitt gamla jag igen innan jag bytte lag.
så kom jag till vallentuna, å tjejerna, får mig att bli mitt gamla jag igen på mindre än en vecka.
E så äckligt jävla glad över att jag faktiskt bytte. Trivs så jävla bra, och dom är ett helt underbart lag.
Jag tror att jag har hittat den där platsen som jag letat efter så länge.
Jag tror att jag har hittat den där platsen som jag letat efter så länge.
...Jag är mitt vanliga jag igen...
Förändring
Mycket har hänt på väldigt kort tid. Spelar numera i vallentuna ibk, och trivs äckligt jävla bra.
Skulle inte byta bort det mot någonting annat i världen just nu.
Alla förändras... , både till utseende och beteende.
Skulle inte byta bort det mot någonting annat i världen just nu.
Alla förändras... , både till utseende och beteende.
Bandy bandy bandy
Så va man i ett helt nytt lag! :D
Sjukt kul.
Också kanske det blir till att utbilda sig till domare... ska man verkligen våga sig på det!? haha chrickis det blir du och jag.
Innebandy är livet och livet är innebandy :D
Livet leker och allt e underbart. :)
Sjukt kul.
Också kanske det blir till att utbilda sig till domare... ska man verkligen våga sig på det!? haha chrickis det blir du och jag.
Innebandy är livet och livet är innebandy :D
Livet leker och allt e underbart. :)
Nya vänner.
Med nytt jobb kommer nya vänner?! right?
Jag tror att jag hittat världens skönaste tjej till vän, Sandra.
Så sjukt skön tjej, det är liksom allt i ett litet paket, vi har ju trots allt blivit knubbsäl och pluffsig.
Har sjukt kul med tjejen, du är ett litet extra + uppåt om dagarna sandra =)
Usch, ibland så vill man bara inte vara vuxen. Det är inte så jävla lätt som man trodde.
Men ändå, what the fuck.
Jag tror att jag hittat världens skönaste tjej till vän, Sandra.
Så sjukt skön tjej, det är liksom allt i ett litet paket, vi har ju trots allt blivit knubbsäl och pluffsig.
Har sjukt kul med tjejen, du är ett litet extra + uppåt om dagarna sandra =)
Usch, ibland så vill man bara inte vara vuxen. Det är inte så jävla lätt som man trodde.
Men ändå, what the fuck.
Fucked up
Vart tappade jag mitt självförtroende!?
Hur faan får en tränare betee sig egentligen?! En vuxen människa ska fan inte kunna trygga ner någon som typ jämt ställer upp till 99%. Det enda som ger en tröst just nu är det där jävla ciggpaketet och pinsamma sorgliga filmer, usch, jag blir fan rädd för mig själv.
Jag ska sluta bry mig helt och hållet om vad andra människor tycker och tänker.
Ibland så bara kommer jag på mig själv att sitta å tänka på dig, och det känns inte bra alls...
Hur faan får en tränare betee sig egentligen?! En vuxen människa ska fan inte kunna trygga ner någon som typ jämt ställer upp till 99%. Det enda som ger en tröst just nu är det där jävla ciggpaketet och pinsamma sorgliga filmer, usch, jag blir fan rädd för mig själv.
Jag ska sluta bry mig helt och hållet om vad andra människor tycker och tänker.
Ibland så bara kommer jag på mig själv att sitta å tänka på dig, och det känns inte bra alls...
minime
Förfrys mitt hjärta baby
arg
Åh Jag orkar verkligen inte...
Går det överhuvudtaget att inte få några som helst missförstånd?
Pallar inte ens försöka längre på nå vis, orkar inte ens anstränga mig för att vara trevlig, det blir ändå knas i slutändan. Jag ska sluta vara trevlig, och snäll.
Jag ska börja säga precis som jag tycker och tänker,
Rakt ut!
Here we come!
Tänkt på det så länge nu.
Töjnan here i come!
Töjnan here i come!
Återförening för Slemmis och Froggen 100%!
Åh jag är så himla glad, instinkten i hjärnan är tillbaka. Jag drömmer om innebandy på nätterna igen. Jag sover fan nästan med klubban nere i sängen. JAG, Elisabeth kronwall gav själv förslag på att cykla till träningen på söndag? Jag tänker på det 24 timmar om dygnet, drömmer om det jämt.
Here we go, Slemmis & Froggen goes Svart & Gul!
PLUS - Att jag e så jävla HET i nya Frippan!
I
I
V
Åh jag är så himla glad, instinkten i hjärnan är tillbaka. Jag drömmer om innebandy på nätterna igen. Jag sover fan nästan med klubban nere i sängen. JAG, Elisabeth kronwall gav själv förslag på att cykla till träningen på söndag? Jag tänker på det 24 timmar om dygnet, drömmer om det jämt.
Here we go, Slemmis & Froggen goes Svart & Gul!
PLUS - Att jag e så jävla HET i nya Frippan!
I
I
V
Blä
Det där va som ett slag rakt i magen.
jag har vetat om det hela tiden, ända sen barnsben
Men trodde väl kanske på förändring.
Jag ska sluta vara snäll och hjälpa folk som inte visar ett piss
.jag har vetat om det hela tiden, ända sen barnsben
Men trodde väl kanske på förändring.
Jag ska sluta vara snäll och hjälpa folk som inte visar ett piss